Så formar Plant framtidens hållbara byggprojekt tillsammans med IVL och SBUF

Vad var det initiala syftet med SBUF-projektet och varför valde Plant att delta?‍

– Projektet ska ta fram en samordnad metodik för klimatberäkning av hel livscykel för en byggnad för att underlätta för aktörer som vill utföra mer omfattande klimatberäkningar samt möjliggöra jämförelse mellan beräkningar. Vi fick frågan från Skanska och Malmö Stadsfastigheter att stötta dem med beräkningen av deras fallstudie och tackade såklart ja då det här är ett viktigt projekt. Under projektets gång har vårt deltagande växt till att omfatta ännu en fallstudie samt arbetsmöten kring beräkningsmetodiken.

”Projektet ska ta fram en samordnad metodik för klimatberäkning av hel livscykel för en byggnad för att underlätta för aktörer som vill utföra mer omfattande klimatberäkningar samt möjliggöra jämförelse mellan beräkningar”

Hur ser din roll ut i projektgruppen och vilket bidrag har du kunna ge?

– Jag tror att det är positivt att genom oss ha med en representant från ytterligare en verktygsutvecklare för att uppnå en transparent och verktygsneutral metodik. Sedan har jag också grottat väldigt mycket i dessa frågor under utvecklandet av Plants metodik och hoppas att jag därför varit en bra diskussionspart även i mer detaljorienterade frågor.

Vilka är de största utmaningarna ni har stött på?

– En betydande utmaning är de många antaganden kring framtiden som måste göras. Vissa har stor effekt på resultatet och därför tycker jag det är positivt att projektet har testat många alternativa antaganden i fallstudierna för att utifrån det kunna motivera den rekommenderade metodiken och förstå hur den påverkar resultaten. En annan utmaning är att installationer och inredning oftast beräknas genom schabloner och därför saknas detaljerad data som behövs för att bättre beräkna användningsskedet för de byggdelarna. Det adresseras i två andra SBUF-projekt som Plant är
delaktiga i.

Hur skiljer sig denna metodik från tidigare metoder?

– I grunden är den väldigt lik den som vi implementerat men det finns skillnader i vissa antaganden och val av datakällor som påverkar resultatet. Vad gäller andras metodik är det svårare att uttala sig då det ofta saknas inblick i alla metodval som gjorts. Det är också därför ett sådant här projekt är viktigt, för att bidra med mer transparens och enhetliga beräkningar i branschen.

Hur har taxonomin påverkat intresset från era samarbetspartners?

– Taxonomins krav har gett en ökad efterfrågan på klimatberäkningar som omfattar hel livscykel, Samtidigt finns en osäkerhet kring hur dessa ska tolkas. I projektet är en utgångspunkt att metodiken ska vara i linje med EU taxonomins klimatkrav så förhoppningen är att branschen kommer få en bättre förståelse för och enhetlig tolkning av dem. 

Hur har ni arbetat för att möta kundernas behov innan gemensamma riktlinjer finns?

– I de fall standarden och taxonomin lämnar utrymme för tolkning har vi försökt bygga vår metodik utifrån de offentliga källor som satt ner foten i olika frågor. Vi är däremot tydliga med att den är under utveckling och kommer anpassas till branschgemensamma riktlinjer när det finns. Vi försöker också vara transparenta kring antaganden för att underlätta jämförelser med beräkningar från andra.

Vilka insikter har du fått från arbetsmötena?

– De har varit värdefulla tillfällen för kunskapsutbyte som gett mig ökad förståelse kring allt från tolkningen av olika framtidsscenarion till för- och nackdelar med olika datakällor för energibärare. Det har också varit ett viktigt forum för att se att vi är många som brottas med samma frågor och svårigheter.

Hur passar den nya metodiken med Plants nuvarande verktyg?

– Den beräkningsmässiga uppbyggnaden är väldigt lik vår nuvarande metod vilket underlättar implementeringen av nödvändiga justeringar. Sedan har Plant också ett väldigt flexibelt verktyg vilket gör att vi har bra stöd för de kunder som vill gå utöver den föreslagna grundmetodiken och testa andra scenarier och antaganden.

B och C skedena i livscykelanalysen har tidigare saknat tydliga anvisningar, hur tror du den nya metodiken kommer att förändra detta?

– Jag tror att de anvisningar som projektet tar fram kommer bli ett bra stöd, både för de som gör beräkningarna och de som beställer dem. Vi ser hur de anvisningar som finns idag för byggskedet bidrar till enhetligare kravställning och ökad jämförbarhet mellan beräkningar och jag hoppas på samma utveckling för beräkningar för hela livscykeln.

Vilken roll spelar IVL Svenska Miljöinstitutet och andra samarbetspartners i detta projekt?

– IVL har en viktig roll med sin stora inblick i utvecklingen av standarder och direktiv på EU-nivå samt nordisk harmonisering. De har också specialistkompetens inom områden som berörs och erfarenhet av att jobba med metodutveckling och anvisningar. Andra parter har bidragit med viktiga erfarenheter från specifika projekt och lokala förhållanden som belyser olika synvinklar liksom beställarperspektivet och förståelsen för det övriga miljö- och klimatarbete som dessa byggnadsberäkningar ska ingå i.